Jag kan

Visst känns det extra roligt när man upptäcker att man kan?

Med hjälp av byggplats har jag sytt en kofta! Det låter ju knas

men så är det ju när man ritar av ett befintligt plagg, byggplast är

det sista inom syvärlden får man lära sig när man är med olika

sygrupper på facebook. Fick ändra på ryggen och trixa lite för att få

det bra. Det blir ofta så vitt och brett vid halslinningar och det beror

väl på att man klipper av tyget och det får sen chans att töja sig.

Jag vill gärna ha en sådan där skräddar linjan fast jag vet 

inte hur den används riktigt men jag kan nog lära mig. 

Tänk vad bra det hade varit att ha en privat sömmerka

vid sin sida när man sitter och syr hemma? Det får bli i nästa liv

när man har råd att betala en  sömmerska för privat lektioner.

Jag skall pröva att vika mönsterdelen lite nästa gå så att halslinningen

inte blir lika bred. Jag har satt dit ett knytband mitt fram och det

gjorde att koftan satt på lite bättre även när jag rör mig,

I natt har det snöat och jag har tänt en brasa för mysefekt innan jag

startar dagen. Sjalen med leopardtyget som ni såg i 

förra inlägget sydde jag eftersom jag tyckte att den sjalen 

som jag egentligen ville ha kostade alldeles för

mycket. När sjalen hade varit klar ungefär en vecka så gick jag in i

den butik på torget som säljer "dröm" sjalarna och upptäcker

att det är halva priset på dessa och då köpte jag ju en naturligtvis

eftersom jag är en "svag människa" som ger efter när jag inte kan

motstå ett bra erbjudande:-) Så kan det gå i bland!